”Annan liknande störning” enligt miljöbalken – Vad innebär begreppet i fråga om ersättning för miljöskada (miljöskadestånd)?
- för 2 dagar sedan
- 5 min läsning
Uppdaterat: för 1 dag sedan
Miljöbalken ger i vissa fall rätt till ersättning för miljöskada när en verksamhet orsakar störningar (skador) i omgivningen i form av t.ex. föroreningar, buller eller skakningar. För störningar som inte direkt omfattas av dessa skador finns en uppsamlingsregel i form av "annan liknande störning". Bestämmelsen fyller en viktig funktion, men dess närmare innebörd är inte entydig och praxis visar att en rad skilda typer av störningar har bedömts omfattas av bestämmelsen samtidigt som andra fallit utanför.
När kan det finnas rätt till ersättning för miljöskada (miljöskadestånd)?
De huvudsakliga reglerna vid ersättning för miljöskada (miljöskadestånd) återfinns i 32 kap. miljöbalken (”MB”). Utgångspunkten är att den som orsakat miljöskada ska ersätta oavsett uppsåt eller oaktsamhet (strikt ansvar). Ersättning kan utges bl.a. för sakskada och ren förmögenhetsskada (dock inte bagatellartade skador).
För att en skada ska ersättas krävs också (något förenklat) att (1) viss verksamhet på en fastighet (2) orsakat skada i sin (3) omgivning och att (4) preskription inte inträtt. Därutöver får t.ex. skadan inte vara av orts- eller allmänvanlig karaktär och det ska gå att styrka ett orsakssamband med ”övervägande sannolikhet" mellan verksamheten och skadan.
(För en översikt av reglerna om ersättning för miljöskada (miljöskadestånd), se vår tidigare artikel om ämnet.)
Vilka typer av skador omfattas av reglerna?
Miljöbalkens skadeståndsregler gäller bara för vissa uppräknande ”störningar” (skadetyper eller immissioner) i 32 kap. 3 § MB. För att skadeståndsskyldighet ska aktualiseras krävs alltså att skadan har uppkommit genom verksamhet på något av de sätt som anges i bestämmelsen. Begreppet verksamhet är också centralt för att förstå omfattningen av miljöskadestånd, det behöver inte handla om aktiv verksamhet utan också passiv verksamhet.
De angivna punkterna är tillämpliga oavsett om inverkan är tillfällig, varaktig eller regelmässigt återkommande, och det saknar betydelse om störningens förlopp har varit långsamt eller hastigt (även om de skador som ersätts vanligtvis pågått under en längre tid). De skador som kan ersättas enligt 32 kap. 3 § MB är följande.
Förorening av vattenområden (p.1) – T.ex. utsläpp av avloppsvatten eller fasta ämnen, grumling, uppslamning m.m. Dvs. i princip varje olämplig inblandning i vattnet,
Förorening av grundvatten (p.2) – T.ex. dumpning som sprider gifter ned i grundvattnet,
Ändring av grundvattennivån (p.3) – T.ex. sänkning av nivåer som ger upphov till sättningar i byggnader,
Luftförorening (p.4) – T.ex. olämplig förändring av luftens innehåll, även ofarliga men besvärande störningar som dålig luft omfattas,
Markförorening (p.5) – T.ex. läckage av olja eller giftiga ämnen från fabrik eller avfallsområde,
Buller (p.6) – T.ex. oljud eller annat icke önskat ljud,
Skakningar (p.7) – T.ex. tung trafik eller sprängningsarbeten som ger upphov till sättningar eller sprickor i byggnad och
”Annan liknande störning” (p.8)
Vad innebär ”annan liknande störning” (p.8)?
Det följer redan av reglerna för miljöskadestånd att inte exakt alla skador kan finnas uppräknade och att det finns behov av en sorts generalklausul i form av "annan liknande störning" ("bestämmelsen").
Bestämmelsen kan sägas ha utvecklats genom äldre lagstiftning och kodifiering av grannlagsrättsliga principer. Genom MB:s ikraftträdande fick bestämmelsen sin nuvarande utformning. I praktiken har bestämmelsen varit delvis problematisk att tillämpa och praxis varierar om vilka skador som har bedömts omfattas respektive inte omfattas.
Redan bestämmelsens ordalydelse (annan liknande) innefattar en begränsning i det att inte varje skada som en verksamhet på en fastighet orsakat i sin omgivning medför ansvar, utan skadan ska ha orsakats av en störning som ska vara liknande dem i de föregående punkterna.
I förarbetena nämns bl.a. obehag av insekter, fåglar eller råttor, men också gnistbildning, hetta och starka ljussken från fabriker. Även estetiska störningar såsom förfulning av landskapsbilden eller förlust av utsikt, men också psykiska immissioner i form av påverkan av fastighetsvärdet till följd av oro p.g.a. närhet till en farlig industri nämns.
Det centrala i bestämmelsen är alltså att det är en företeelse som utgår från eller alstras av verksamheten och inverkar skadligt på omgivningen.
Hur har bestämmelsen tillämpats i praxis?
Redan bestämmelsens ordalydelse, annan liknande, innefattar en begränsning i det att inte varje skada som en verksamhet på en fastighet orsakat i sin omgivning medför ansvar, utan skadan ska ha orsakats av en störning som ska vara liknande dem i 32 kap. 3 § MB (se ovan).
Av praxis framgår att tillämpningen av bestämmelsen har varierat och vissa avgöranden tyder på en utvidgning medan andra snarare begränsat tillämpningsområdet.
Nedan redovisade avgöranden är främst illustrativa för hur bestämmelsen tillämpas (med varierande framgång, för närmare redogörelse hänvisas till domskälen i respektive avgörande).
Tillgänglighetsstörningar
En återkommande kategori är olika former av avspärrningar som förhindrat tillträde till affärslokal, restaurang eller annan näringsverksamhet. Avspärrningar i samband med vägarbete som kraftigt försvårade tillträdet till en verksamhet ansågs omfattas av bestämmelsen (NJA 1996 s. 634).
Även ersättning för restaurangverksamhet som tappat stor del av sin omsättning till följd av omfattande och långdragna byggnationsarbeten har bedömts ha rätt till ersättning för intäktsbortfall med stöd av bestämmelsen (MÖD:s dom i mål nr M 13114–20 från 2022-01-18).
Estetiska försämringar
Anläggandet av ny väg i tidigare fritidshusområde (i kombination med störningar från trafik) innebar en estetisk försämring av området i form av värdeminskning, vilket sammantaget bedömdes vara tillräckligt för att omfattas av bestämmelsen (NJA 1999 s. 385).
Bestämmelsen ansågs inte tillämpar vid anläggande av längre bullervall cirka 100 meter från fastighet i glesbygdsområde, trots minskat fastighetsvärde (knappt 5 %) och försämrad utsikt (MÖD 2013:42).
Andra relevanta avgöranden
Borrning för bergvärme, som gav upphov till tryckförändringar i ett gammalt borrhål på en grannfastighet, ledde till att jord och lera sprutade upp och skadade fastighetens fasad, har omfattats av bestämmelsen (NJA 2022 s. 303).
Ett annorlunda fall i sammanhanget är skador som parkeringsverksamhet gett upphov till har bedömts omfattas av bestämmelsen i form av skadligt vatten som droppat från fordon och runnit ned och orsakat skada på underliggande garage (Nacka tingsrätts dom i mål nr M 5230–24 2026-02-10, domen är överklagad).
Utanför bestämmelsens tillämpningsområde
Brand som uppkommit till följd av explosion i en fabriksugn, som sedan spridit sig till närliggande fastighet, har inte bedömts omfattas av bestämmelsen (NJA 2007 s. 663).
Inte heller gnistbildning vid markberedning som gett upphov till skogsbrand har bedömts omfattas av bestämmelsen (MÖD 2018:29).
Inrättandet av naturreservat, vilket resulterat i spridning av granbarkborrar till ett bolagets fastighet och skada på skog, har inte heller bedömts omfattats av bestämmelsen (MÖD:s avgörande i mål nr M 15330–22 från 2024-06-27).
Reflektioner
Vad som angetts ovan är en förenkling av ett rättsområde som i flera avseenden är komplext och i gränslandet mellan miljörätt samt skadeståndsrätt. Trots att nuvarande regler för miljöskadestånd har funnits i drygt 40 år är bestämmelsen fortfarande föremål för tolkning och dess tillämpningsområde har både utvidgats samt begränsats.
Samtidigt som både företag och privatpersoner kan väcka talan om ersättning för miljöskada är reglerna för många relativt okänd, vilket innebär många som kan ha rätt till ersättning inte tillvaratar sina möjligheter (trots att både hemförsäkring och företagsförsäkring många gånger ersätter kostnader för att driva en talan).
Av utrymmesskäl har inte närmare genomgång av avgöranden från lägre instanser varit möjligt. Erfarenhetsmässigt är det många gånger möjligt att nå förlikning eller annan uppgörelse utom domstol, varför förmodligen inte fler avgöranden finns på området.
Mot bakgrund av att bestämmelsen fortfarande är föremål för tolkning och tillämpning, finns det anledning att anta att bestämmelsen också framöver kan komma att aktualiseras i olika situationer. Vi följer utvecklingen inom rättsområdet med stort intresse och ser fram emot att återkomma till frågor om miljöskador i kommande artiklar.
Kontakta oss
Har du drabbats av en miljöskada eller har du fått krav om ersättning? Vi bistår med rådgivning i frågor om miljöskadestånd avseende bland annat:
Bedömning av möjligheterna till ersättning för miljöskada,
Rådgivning och hantering av anspråk eller kravhantering och
Förhandling med motpart samt biträde vid eventuell domstolsprocess
Välkommen att kontakta oss för en inledande bedömning.
(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)