”Annan liknande störning” enligt miljöbalken – Vad innebär begreppet i fråga om ersättning för miljöskada (miljöskadestånd)?
- 10 apr.
- 5 min läsning
Uppdaterat: 29 apr.
Genom miljöbalken kan det i vissa fall finnas möjlighet till ersättning för miljöskador vid t.ex. olika föroreningar, ändrade grundvattennivåer, skakningar m.m. Eftersom det inte är möjligt att uppge alla skadeorsaker finns en sorts uppsamlingsregel i form av "annan liknande störning". Bestämmelsen fyller en viktig funktion och har i praxis kommit att utvidgas till flera olika skador. Det kan finnas goda skäl för både enskilda och kommersiella aktörer att känna till regeln eftersom innebär möjlighet att kräva ersättning för olika typer av skador.
När kan det finnas rätt till ersättning för miljöskada (miljöskadestånd)?
De huvudsakliga reglerna vid ersättning för miljöskada (miljöskadestånd) återfinns i 32 kap. miljöbalken (”MB”). Ersättning för miljöskada kan ges för bl.a. sakskada eller ren förmögenhetsskada (dock inte bagatellartade skador) och det råder strikt ansvar, dvs. skadan ska ersättas trots att uppkommit genom oaktsamhet.
För att en skada ska ersättas krävs vidare också (något förenklat) att (1) viss verksamhet på en fastighet (2) orsakat skada i sin (3) omgivning och att (4) preskription inte inträtt. Därutöver får t.ex. skadan inte vara av orts- eller allmänvanlig karaktär och det ska gå att styrka ett orsakssamband med ”övervägande sannolikhet" mellan verksamheten och skadan.
(För en översikt av reglerna om ersättning för miljöskada (miljöskadestånd), se vår tidigare artikel om ämnet.)
Vilka typer av skador omfattas av reglerna?
Miljöbalkens skadeståndsregler gäller i huvudsak för vissa uppräknande ”störningar” (skadetyper eller immissioner) i 32 kap. 3 § MB. För möjlighet att kräva skadestånd krävs också att skadorna uppkommit vid någon form av verksamhet (som kan vara både aktiv eller passiv), som varit tillfällig, varaktig eller regelmässigt återkommande. Det saknar också betydelse om skadans förlopp varit långsam eller hastig (även om de skador som ersätts vanligtvis pågått under en längre tid).
De skador som kan ersättas enligt 32 kap. 3 § MB är följande.
Förorening av vattenområden (p.1) – T.ex. utsläpp av avloppsvatten eller fasta ämnen, grumling, uppslamning m.m. Dvs. i princip varje olämplig inblandning i vattnet,
Förorening av grundvatten (p.2) – T.ex. dumpning som sprider gifter ned i grundvattnet,
Ändring av grundvattennivån (p.3) – T.ex. sänkning av nivåer som ger upphov till sättningar i byggnader,
Luftförorening (p.4) – T.ex. olämplig förändring av luftens innehåll, även ofarliga men besvärande störningar som dålig luft omfattas,
Markförorening (p.5) – T.ex. läckage av olja eller giftiga ämnen från fabrik eller avfallsområde,
Buller (p.6) – T.ex. oljud eller annat icke önskat ljud,
Skakningar (p.7) – T.ex. tung trafik eller sprängningsarbeten som ger upphov till sättningar eller sprickor i byggnad och
”Annan liknande störning” (p.8)
Vad innebär ”annan liknande störning” (p.8)?
Det är inte möjligt att exakt ange vilka typer av skador som omfattas av "annan liknande störning" ("bestämmelsen"). Bestämmelsen har utvecklas genom äldre lagstiftning och fick i samband med MB:s ikraftträdande fick bestämmelsen sin nuvarande utformning. Det följer av ordalydelsen att bestämmelsen inte omfattar alla typer av miljöskador, utan att de måste likna dem i de föregående punkterna (32 kap. 3 § MB, se ovan).
I äldre förarbeten nämns som exempel på skador som kan omfattas av bestämmelsen bl.a. obehag av insekter, fåglar eller råttor, men också gnistbildning, hetta och starka ljussken från fabriker. Även estetiska störningar såsom förfulning av landskapsbilden eller förlust av utsikt, men också psykiska immissioner i form av påverkan av fastighetsvärdet till följd av oro p.g.a. närhet till en farlig industri nämns.
Hur har bestämmelsen tillämpats i praxis?
Av praxis framgår att bestämmelsens tillämpningsområde har varierat och vissa avgöranden har utvidgat tillämpningsområdet medan andra begränsat. Följande redovisade avgöranden är exempel på tillämpningsområdet (för närmare redogörelse hänvisas till domskälen i respektive avgörande).
Tillgänglighetsstörningar
En återkommande kategori är olika former av avspärrningar som förhindrat tillträde till affärslokal, restaurang eller annan näringsverksamhet. Avspärrningar i samband med vägarbete som kraftigt försvårade tillträdet till en verksamhet ansågs omfattas av bestämmelsen (NJA 1996 s. 634).
Även bensinstation som under viss tid fick kraftigt minskade intäkter p.g.a. tillfartsväg spärrats av för gatuarbeten har bedömts ha rätt till ersättning med stöd av bestämmelsen (MÖD 2002:17). Omfattande och långdragna byggnationsarbeten i anslutning till restauranglokal med kraftigt försämrad tillgänglighet och minskad omsättning samt inkomstbortfall under flera år har också bedömts omfattas av bestämmelsen (MÖD:s dom i mål nr M 13114–20 från 2022-01-18).
Samtidigt finns det avgöranden (främst underrätt) som talar emot tillämpning av bestämmelsen, främst med motivering att de utförda arbetena och avspärrningarna har varit av orts- och allmänvanlig karaktär alt. att arbetena varit samhällsnyttiga och utförts i storstadsmiljö.
Estetiska försämringar
En annan typ av återkommande kategori är estetiska försämringar. Anläggandet av ny väg i tidigare fritidshusområde (i kombination med störningar från trafik) innebar en estetisk försämring av området i form av värdeminskning, vilket sammantaget bedömdes vara tillräckligt för att omfattas av bestämmelsen (NJA 1999 s. 385).
Däremot ansågs inte bestämmelsen tillämplig vid anläggande av längre bullervall cirka 100 meter från fastighet i glesbygdsområde, trots marginellt minskat fastighetsvärde och försämrad utsikt (MÖD 2013:42).
Andra avgöranden av intresse
Bestämmelsen har också tillämpats i en rad olika typer av skador med varierande framgång. Borrning för bergvärme, som gav upphov till tryckförändringar i ett gammalt borrhål på en grannfastighet, vilket ledde till att jord och lera sprutade upp samt skadade fastighetens fasad, har bedömts omfattas av bestämmelsen (NJA 2022 s. 303).
Även parkeringsverksamhet i garage, som gett upphov till skador i form av skadlig vatten (kemikalier) som droppat från fordon och skadat underliggande garage, har lett till ersättning med stöd av bestämmelsen (Nacka tingsrätts dom i mål nr M 5230–24 2026-02-10, domen är överklagad).
Utanför bestämmelsens tillämpningsområde
Praxis talar också för att flera skador faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde. T.ex. har brand som uppkommit till följd av explosion i en fabriksugn, som sedan spridit sig till närliggande fastighet, inte bedömts omfattas av bestämmelsen (NJA 2007 s. 663). Inte heller gnistbildning vid markberedning som gett upphov till skogsbrand har bedömts omfattas av bestämmelsen (MÖD 2018:29).
Ett annorlunda avgörande där skada inte heller ersattes med stöd av bestämmelsen var när naturreservat inrättades, genom vilket spridning av granbarkborrar till ett bolags fastighet skedde, vilket resulterade i omfattande skador på skog (MÖD:s avgörande i mål nr M 15330–22 från 2024-06-27).
Reflektioner
Vad som angetts ovan är en förenkling av ett rättsområde som i flera avseenden är komplext och i gränslandet mellan miljörätt samt skadeståndsrätt. Trots att nuvarande regler för miljöskadestånd har funnits under en längre tid är bestämmelsen fortfarande föremål för tolkning och dess tillämpningsområde har både utvidgats samt begränsats genom praxis.
Bestämmelsen har främst kommit att användas vid ersättning för olika avbrott i näringsverksamhet eller restaurangverksamhet i samband med vägarbeten eller liknande, men också vid estetiska försämringar eller andra ovanligare skadetyper. Det kan inte uteslutas att ärenden om miljöskadestånd, likt andra civilmål, görs upp innan eller utanför domstol (i form av överenskommelse eller förlikning) varför praxis saknas.
Oavsett är uppfattningen att bestämmelsen är okänd för många fastighetsägare och näringsidkare, varför många missar att tillvarata sina rättigheter. Här kan också påminnas om att många försäkringsbolag erbjuder ersättning för talan om ersättning för miljöskada inom rättsskyddet. Det kan därför finnas goda skäl att överväga anlita juridiskt ombud för att se över möjligheterna att driva eller framställa krav om ersättning för miljöskada.
Vi följer utvecklingen inom rättsområdet med stort intresse och ser fram emot att återkomma till frågor om ersättning för miljöskada och miljöskadestånd i framtida artiklar.
Kontakta oss
Har du drabbats av en miljöskada eller har du fått krav om ersättning? Vi bistår med rådgivning i frågor om miljöskadestånd avseende bland annat:
Bedömning av möjligheterna till ersättning för miljöskada,
Rådgivning och hantering av anspråk eller kravhantering och
Förhandling med motpart samt biträde vid eventuell domstolsprocess
Välkommen att kontakta oss för en inledande bedömning.
(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)