Ersättning vid sättningsskador på fastighet – Miljöskadestånd vid ändrade grundvattennivåer
När arbeten utförs på en annan fastighet kan skador uppkomma till följd av ändrade grundvattennivåer i form av t.ex. sättningsskador eller sprickbildning i fasad eller väggar. Dessa skador ersätts vanligtvis inte av försäkringen, men kan vara möjliga att få ersättning enligt miljöbalken. I följande artikel granskar vi när det kan finnas rätt till ersättning för sättningsskador eller andra skador vid ändrade grundvattennivåer, vilka utmaningar som är vanliga och hur processen går till.
När kan rätt till ersättning för miljöskada (miljöskadestånd) föreligga?
Som bekant regleras reglerna om ersättning för miljöskada enl. 32 kap. miljöbalken (”MB”). För att ha möjlighet till ersättning ska viss skada eller åtgärd bedömas utgöra en viss typ av störning (dvs. skador, t.ex. p. 3 ”ändring av grundvattennivån”).
Dessutom måste åtgärden eller verksamheten ha utförts på en fastighet som gett upphov till skadan i sin omgivning och preskription får inte ha inträtt. Ett strikt ansvar gäller också vilket innebär att skadan inte behöver ha orsakats genom oaktsamhet utan räcker enbart att skadan uppkommit.
(Klicka här för att läsa vår tidigare publicerade artikel om miljöskadestånd.)
Ett viktigt undantag är de grundvattenändringar som skett inom ramen för ett miljötillstånd som ska prövas enligt särskilda regler. Även skador som uppkommit till följd av grävning eller schaktning i anslutning till fastigheten, dvs. som inte påverkat grundvattennivåerna, hamnar utanför bestämmelsens tillämpningsområde.
Hur uppstår ändring av grundvattennivåerna?
Ändrade grundvattennivåer kan uppstå på flera olika sätt. Det kan t.ex. handla om att vatten pumpas bort i samband med byggnation av tunnlar, dräneringar eller andra åtgärder under jord. Grundvattennivåerna kan också fortsätta ändras efter att arbetena avslutats. När grundvattennivåerna ändras minskar vattentrycket i marklagren, vilket gör att särskilt lera trycks ihop. När marken där en byggnad är lokaliserad sätter sig uppstår sättningsskador. Händelseförloppen är sällan drastiska och kan ta år innan skadorna visar sig.
Även om sänkning av grundvattennivåer är den överlägset vanligaste typen av ändring förekommer också att grundvattennivåerna höjs, t.ex. om grundvattnet hindras flöda till följd av utföra åtgärder och marken fylls igen. En höjning av grundvattennivåerna kan resultera i vattenskador av källare och byggnader.
Exempel på skador som kan indikera ändring av grundvattennivåerna kan vara bland annat:
Sprickbildning diagonalt på väggar, grund eller fasad,
Sättningar i trappor, uteplatser eller stödmurar,
Dörrar eller fönster som kärvar när de öppnas eller stängs och golv som börjar luta,
Skador på rör eller anslutningar i byggnaden och
Återkommande fukt- eller vattenskador i källare.
Vilka kan bedömas som ansvariga vid ändrade grundvattennivåer?
Som huvudregel är det ägaren till den fastighet där arbetena utförs som kan hållas ansvarig för skador som uppkommer. Eftersom många av de arbeten som kan resultera i ändrade grundvattennivåer, t.ex. byggnads-, anläggnings- eller infrastrukturarbeten i anslutning till fastigheter, utförs av entreprenörer i olika entreprenadformer kan dessa också hållas som ansvariga.
För att skadelidande enkelt ska kunna rikta krav gäller också ett solidariskt ansvar, dvs. skadelidande kan fritt rikta krav mot den eller de som gett upphov till skadan och dessa får sedan reglera kostnadsansvaret sinsemellan. I praktiken hanteras många av kraven av den ansvariges ansvarsförsäkring och genom försäkringsbolag. Det ändrar dock inte vem som är ansvarig gentemot den skadelidande.
Vilka utmaningar finns vid sättningsskador och ersättning?
Eftersom ändring av grundvattennivåerna sker långsamt och över lång tid är en vanlig utmaning att peka ut ett särskilt händelseförlopp eller en särskild aktör som ansvarig till skadan. I dessa delar har den skadelidande en viss bevislättnad när det gäller att styrka orsakssambandet mellan åtgärden och skadan i form av att endast krävs övervägande sannolikhet.
Förklaringen till skadan måste dock ha konkret stöd i utredningen och inte bara framstå som mer trolig än motpartens. För att fastställa orsakssambandet måste viss teknisk utredning genomföras i form av t.ex. mätningar av grundvattennivåerna eller andra hydrogeologiska utredningar.
Den skadelidande bör också dokumentera skadorna på fastigheten, hur skadorna utvecklats över tid och säkra bevisning i form av fotografier eller sprickmätningar. Vanliga invändningar från den som påstås gett upphov till skadan är att händelseförloppet pågått länge, att det varit torra år, sättningskänslig mark, andra projekt i närområdet eller husets ålder och skick. I praxis har domstolarna också tagit hänsyn till att enskild fastighetsägare kan ha begränsade resurser att säkra bevisning på skadorna.
En viktig omständighet att beakta är också att skador som uppkommer till följd av ändrade grundvattennivåer vanligtvis inte betraktas som orts- eller allmänvanliga störningar, dvs. sådana störningar som en fastighetsägare vanligen får tolerera. I ett avgörande bedömdes den grundvattensänkning som uppkommit vid anläggandet av en dagvattentunnel inte vara en sådana orts- och allmänvanlig störning som bort tolereras.
Vilka regler gäller vid domstolsprocessen?
Ett mål om ersättning för miljöskada prövas som ett ordinarie tvistemål vid någon av mark- och miljödomstolarna samt följer i huvudsak de vanliga reglerna vid tvistemål. Det innebär att parterna själva ansvarar för att säkra bevisning och den som förlorar målet ska i regel också betala motpartens rättegångskostnader.
Även om parterna disponerar över målet själva har domstolen en skyldighet att verka för att söka förlikning, vilket också är det vanligaste sättet målen avslutas på. Försäkringen ersätter dessutom merparten av kostnaderna för ombud och utlägg för teknisk utredning i mål om miljöskadestånd, varför kan vara klokt att ta rättsskyddet i anspråk.
Reflektioner
Skador som uppstår till följd av ändring av grundvattennivåerna kommer sannolikt att bli vanligare i takt med att allt fler arbeten utförs under mark i tätbebyggda områden i anslutning till befintlig byggnation. Eftersom det sällan handlar om ett hastigt händelseförlopp kan det vara svårt för fastighetsägare att begära ersättning i rätt tid. Även om en fastighetsägare ännu inte överväger att kräva ersättning kan det vara klokt att dokumentera skadorna fortlöpande, eftersom det kan vara utmanande att göra så i efterhand.
Den som överväger att väcka en talan om ersättning för miljöskada bör också säkerställa att det finns teknisk utredning som styrker orsakssambandet. En väl underbyggd utredning ökar också möjligheterna att framgång i eventuella förlikningsdiskussioner eller en kommande domstolsprocess. I en kommande skadeståndsprocess kan också ersättning för teknisk utredning och juridiska ombud komma att ersättas ur tillämplig försäkring.
Även om bestämmelsen tillämpas förhållandevis sällan saknas statistik om hur många ärenden som hanteras utanför domstol, vilket kan uppskattas vara flertalet per år. Möjligheterna till ersättning är ofta goda. Oavsett om är frågor om ersättning som aktualiseras nu eller om handlar om pågående skadeförlopp kan det vara klokt att ta kontakt med juridisk rådgivare, eftersom den som agerar tidigt har klart bättre förutsättningar att med framgång begära ersättning.
Kontakta oss
Vi arbetar regelbundet med ärenden om miljöskadestånd. Vi biträder genom hela processen, från inledande bedömning och kravhantering till samordning av teknisk utredning och eventuell domstolsprocess. Kontakta oss för att diskutera ditt ärende.
(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)