Nya regler om arv och testamente (SOU 2025:91) – Hur kan de föreslagna ändringarna av ärvdabalken påverka dig?

Hur kan de föreslagna ändringarna av ärvdabalken påverka din rätt att ta arv eller testamente?

Den 27 augusti 2025 presenterades utredningen ”Nya regler om arv och testamente” (SOU 2025:91) (”utredningen”) av vilket framgår förslag till den största reformen av ärvdabalken de senaste 30 åren. Utredningen föreslår flera ändringar i dagens regler för arv och testamenten, vilket kan komma att påverka såväl enskilda som stiftelser eller föreningar och det kan finnas goda skäl att ha viss kännedom om de föreslagna ändringarna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Ett testamentsregister i frivillig regi hos Skatteverket

Utredningen föreslår att ett testamentsregister ska inrättas hos Skatteverket där enskild frivilligt ska kunna ansöka om att registrera testamenten antingen digitalt eller fysiskt.

Som krav för att registrera testamente föreslås bl.a. att en bestyrkt kopia av originaltestamente (som uppfyller formkraven) ges in och det ska också vara möjligt att lämna uppgift om var testamentet i original förvaras samt göra ändringar i eller återkalla ett testamente som har registrerats. Vidare föreslås det att vid dödsfall ska en kopia på det registrerade testamentet översändas till den eller de personer som testatorn uppgett men också dödsboet eller eventuell boutredningsman ska informeras om uppgifterna i registret.

Kommentar

Utifrån vår erfarenhet är det inte helt ovanligt att testamente som kan ha upprättats inte kommer fram vid dödsfall, vilket kan ge upphov till tvistigheter mellan dödsbodelägarna. Det är därför positivt både ur ett spårbarhets- och ur ett rättssäkerhetsperspektiv att det föreslås inrättas ett testamentsregister i offentlig regi hos Skatteverket.

Ur ett praktikerperspektiv är det tacksamt att både kunna delge kopia av ett registrerat testamente till de legala arvingar men också kunna bifoga kopia i bouppteckningen. Genom registreringsförfarandet kan också bedrägeriförsök förhoppningsvis motverkas.

Möjlighet att upprätta digitalt testamente (e-testamente)

Det föreslås att det ska bli möjligt att upprätta testamente digitalt (”e-testamente”) utifrån samma formkrav som för ett ordinarie testamente (dvs. skriftlig form och undertecknat samt bevittnat av två personer som varit samtidigt närvarande och införstådda med att handlingen är ett testamente). Skatteverket föreslås få i uppdrag att erbjuda en tjänst genom vilket det ska vara möjligt att underteckna e-testamente med avancerad elektronisk underskrift.

Efter att e-testamente upprättats registreras det automatiskt i testamentsregistret och ska likställas med ett ordinarie testamente.

Kommentar

Möjligheten att upprätta e-testamente innebär en anpassning till dagens teknik och digitala samhälle, vilket också ökar tillgängligheten för fler grupper att upprätta testamente. Även om intentionerna med e-testamente är goda ser vi vissa risker. En risk är att det kan finnas både fysiska och e-testamenten, som gäller parallellt och där t.ex. olika klanderfrister kan komma att gälla.

En annan risk är att enskilda, utan närmare överväganden eller analys av de juridiska konsekvenserna, kan komma att upprätta otydliga testamenten eller förordnande som inte är giltiga. Dessa nackdelar kan innebära risk för ökning av tvister om ogiltigförklaring eller klander av testamenten. Även om det finns vissa risker med förslaget anser vi att det överlag kan finnas flera fördelar med att anpassa testamentsreglerna till dagens digitala samhälle.

Stärkt skydd för efterlevande sambo

Med hänsyn till att allt fler lever i samborelationer och färre ingår äktenskap samt att sambor inte har rätt till arv efter varandra, föreslår utredningen ett utökat skydd för efterlevande sambo. En ändring som föreslås är att samtliga arvingar till en sambo, ska ges möjlighet att avstå sin omedelbara arvsrätt till förmån för efterlevande sambo (t.ex. en arvinge ges möjlighet att inte utkräva arv direkt utan kan välja att avstå och i stället bli efterarvinge).

Det föreslås också att sambor ges ökad möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap till förmån för den andra sambon. Särkullbarn behåller dock rätten att omedelbart få ut sin laglott, men kan välja att avstå sin omedelbara arvsrätt eller att acceptera testamente till efterlevande sambo och bli efterarvinge i stället.

Kommentar

Det är positivt att reglerna blir mer flexibla för arvingar att avstå omedelbart arv och i stället bli efterarvingar, vilket innebär ökade möjligheter för efterlevande sambo att bo kvar i hemmet. Samtidigt kan ändringarna ge upphov till komplicerade efterarvsberäkningar och fler fall med fri förfoganderätt. Samtidigt lämnas inte något förslag om att ändra på rätten för särkullbarn att omedelbart kräva ut sin laglott och få arv (vilket också gäller för makar).

Övriga föreslagna ändringar

Utredningen lämnar förslag till ändringar i stora delar av arvs- och testamentsrätten, några övriga förslag som kan vara av intresse är följande.

Inget förslag om utökad arvsrätt till kusiner

Om det saknas legala arvingar eller testamente går arvet idag till Allmänna arvsfonden, vilket har lett till en översyn av om kusiner bör få arvsrätt. Utredningen konstaterar dock att ett återinförande skulle medföra stora kostnader och praktiska problem, varför man inte föreslår utökad arvsrätt till kusiner.

Begränsning av efterarvsrätt

Det föreslås att bröstarvinge som begått ett allvarligt brott mot arvlåtare inte ska ha rätt till laglott. Det föreslås också att arvlåtare genom testamente ska kunna begränsa arvsrätten om arvtagaren t.ex. döms för brott med viss straffskala eller begår brott mot arvlåtarens närstående.

Kontaktuppgifter till testamentsvittnen

Det föreslås att testamentsvittne bör ange namnförtydligande, personnummer, ort, datum och andra identifikationsuppgifter vid undertecknandet av testamente.

Utökade former av nödtestamente

Det föreslås att möjligheterna att upprätta nödtestamente ska utökas till att avse i princip alla former av medier, så länge som av mediet tydligt framgår att det uttrycker testatorns yttersta vilja (t.ex. e-post, sms, video- eller ljudupptagningar m.fl.).

Kommentar

Eftersom frågan om kusiners arvsrätt sällan aktualiseras och arvlåtare ofta testamenterar till dem vid nära band, bedöms ett återinförande mest skapa onödiga kostnader och administration, varför vi delar utredningens slutsats. En inskränkning av efterarvsrätten vid brottsliga handlingar är också välkommet (även om reglerna sällan aktualiseras i praktiken). Även förtydligandet kring testamentsvittnet är positivt ur bevissynpunkt. Anpassningen av reglerna för nödtestamenten är också rimligt för att reglerna ska passa in i dagens samhälle.

Avslutande reflektioner och kommentarer

Ärvdabalken är från år 1958, men flera av dess regler är äldre än så. Sedan dess ikraftträdande har bl.a. arvskatten avskaffats och EU:s arvsförordning trätt i kraft. Det är därför välkommet med en översyn och anpassning av ärvdabalken till dagens samhälle, teknik och normer eftersom regelverket i vissa delar upplevs som ålderdomligt eller förlegat.

Det ska poängteras att ovan nämnda förslag endast är en utredning för tillfället, men det skulle vara förvånande om inte i alla fall delar av utredningen leder till ny lagstiftning (även om lagförslag har presenterats under åren har de sällan lett till större lagändringar). Vi anser att en ändring i linje med det utredningen presenterar bör ske och ser fram emot att ta del av remissvaren men också eventuell proposition med de föreslagna lagändringarna.

Kontakta oss

Har du frågor inom ekonomisk familjerätt (t.ex. bouppteckningar och arvskiften eller testamenten)? Vi har expertkompetens inom ekonomisk familjerätt och bred erfarenhet av att hantera förekommande ärenden samt hjälper dig genom hela processen. Kontakta oss gärna för mer information om hur vi kan hjälpa dig.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)