Preskriptionsavbrott genom bouppteckning – Klargörande dom från Högsta domstolen

Högsta domstolen har i ett nyligen publicerat avgörande prövat bl.a. om upptagandet av en skuld i en bouppteckning kan bedömas utgöra preskriptionsavbrott.

I samband med upprättande av bouppteckning kan frågor uppkomma om hur påstådda skulder eller lån ska bedömas och hanteras inför kommande arvskifte. HD har i ett nyligen publicerat avgörande bedömt bl.a. att upptagandet av en skuld i en bouppteckning kunnat bedömas utgöra preskriptionsavbrott. För den som överväger att upprätta bouppteckning eller som har fodringar på ett dödsbo kan det finnas goda skäl att ha kunskap om avgörandet och dess eventuella verkningar.

Den rättsliga regleringen kring preskriptionsavbrott

Som bekant preskriberas en fordran (t.ex. krav på återbetalning av lån) som huvudregel tio (10) år efter dess tillkomst, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (preskriptionsavbrott). Ett preskriptionsavbrott kan ske om den som är skyldig pengar ("gäldenären") t.ex. lovar att betala, betalar ränta på skulden eller erkänner skulden på annat sätt till den som har rätt till betalning ("borgenären").

Vanligtvis sker ett erkännande av en skuld antingen muntligen eller skriftligen, men kan också ske genom s.k. konkludent handlande (t.ex. när en part ger uttryck för sin vilja genom beteende utan ord eller underförstått). Enbart ett erkännande av en skuld är inte tillräckligt, utan erkännandet måste också på något sätt ske till den som har rätt till betalning. Bedöms ett preskriptionsavbrott ha skett påbörjar en ny preskriptionstid från avbrottet.

Bakgrunden till det aktuella avgörandet

Make A ("A") och make B ("B") hade flera barn tillsammans, bl.a. barn C (”C”). B avled år 2009 och bouppteckning upprättades samma år. Vid bouppteckningsförrättningen antecknades bland annat:

• Att A var ensam dödsbodelägare och barnen efterarvingar,

• Att A och C närvarande vid bouppteckningsförrättningen och

• Att C år 2004 lånat ut pengar till A (vilket antecknades i bouppteckningen).

A avled år 2017 och boutredningsman förordnades i dödsboet efter A samt förrättade arvskifte år 2019. I samband med arvskiftet åberopade C sitt lån till A från år 2004 och begärde betalt. Boutredningsmannen bedömde att lånet var preskriberat och att C inte hade rätt till betalning. C valde därför att klandra arvskiftet och begärde att få betalt för lånet.

Efter att tingsrätten bedömt att lånet preskriberats och att C inte hade rätt till betalning samt hovrätten bedömt att preskriptionsavbrott skett hamnade målet i Högsta domstolen för avgörande.

Högsta domstolens avgörande i mål nr T 5816–24

Högsta domstolens domskäl kan i korthet beskrivas enligt bland annat följande.

• Att en bouppteckning främst uppfyller flera viktiga funktioner för dödsbodelägare och efterarvingar,

• Att en bouppteckning visserligen kan ge en inblick i den avlidnes ekonomiska förhållanden, men att eftersom inte är avsedd för borgenärer i allmänhet kan en skuld som antecknats inte automatiskt innebära att preskriptionsavbrott har skett,

• Att när borgenären tillhör den krets för vilka bouppteckningen är avsedd (dödsbodelägare eller efterarvinge), kan en skuld som antecknats innebära att ett preskriptionsavbrott har skett och

• Att det inte spelar någon roll om den som vill ha betalt rent fysiskt närvarat vid bouppteckningsförrättningen eller inte.

Sammanfattningsvis bedömde HD att eftersom skulden mellan A och C (år 2004) antecknats i bouppteckningen efter B (år 2009), och C tillhörde den krets för vilka bouppteckningen var avsedd (dödsbodelägare) hade preskriptionsavbrott skett när skulden togs med i bouppteckningen efter A år 2017.

Reflektioner

HD:s dom klargör en situation som inte är helt ovanliga i samband med upprättande av bouppteckningar där parter kan komma med påstående om skulder, vilket i sin tur kan ge upphov till tvistigheter mellan dödsbodelägare och efterarvingar. En initial reflektion är hur viktigt det är för en part som påstår sig ha skuld att aktivt verka för att skulden ska antecknas i bouppteckningen för att inte riskera en eventuell preskription.

Det kan också reflekteras över riskerna med att få en skuld antecknad "reservationslöst" i bouppteckningen. Även om många är korrekta med att upprätta skuldebrev och liknande handlingar förekommer regelbundet påståenden om olika typer av skulder eller lån i samband med upprättande av bouppteckningar, där det råder stor oklarhet om fordrans närmare uppkomst eller innehåll. Inte minst för bouppgivare, som genom sin underskrift försäkrar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats, vilket kan få konsekvenser inför kommande arvskifte.

Vidare kan det reflekteras över konsekvenserna av att en bouppteckning inte vänder sig till övriga borgenärskollektivet och möjligheterna för dessa parter att få preskriptionsavbrott. Något krav på att borgenär måste delta vid bouppteckningsförrättningen uppställs inte heller, utan räcker endast att antecknas att finns en skuld. Slutligen illustrerar avgörandet de svåra juridiska frågor som kan uppkomma vid upprättande av olika arvsrättsliga handlingar, där konsekvenserna visar sig först i efterhand. Det ska bli intressant att se vilka praktiska konsekvenser avgörandet kan komma att få och om ytterligare praxis kan tillkomma, varför vi följer rättsutvecklingen med stort intresse.

Kontakta oss

Har du frågor om avgörandet eller annat inom ekonomisk familjerätt? Vi hjälper klienter regelbundet att lösa juridiska utmaningar, i allt från bouppteckningar till arvskiften och vid behov tvistlösning, inom den ekonomiska familjerätten. Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa dig.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)