Tillstånd för täktverksamhet (täkttillstånd) – Juridiska utmaningar och regler i förändring

Antalet täkter minskar trots att behovet av material ökar. Tillståndsprocesserna är utdragna och överklaganden av beviljade eller utökade tillstånd förlänger dem ytterligare.

Täktmaterial som berg, grus och sand är en förutsättning för i stort sett all bygg- och anläggningsverksamhet, från bostäder och vägar till annan infrastruktur. Antalet aktiva täkter minskar samtidigt som behovet av material väntas öka. I följande artikel behandlas vad prövningen för täktverksamhet omfattar, vanliga juridiska utmaningar och nyheter samt pågående ändringar.

Vad prövas och vad ska ansökan innehålla?

Täktverksamhet utgör miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och idag finns omkring 1 500 tillståndspliktiga täkter i landet (främst sand- och grustäkter). Begreppet omfattar uttag av berg, naturgrus och andra jordarter, men även torv, matjord och natursten. En prövning av täktverksamhet avser sällan endast utvinning av täktmaterial, utan också krossning, sortering, upplag, transporter och mottagning av externa massor. Det är sökanden som ska styrka att kraven för att bedriva täktverksamhet uppfylls och en ansökan innefattar normalt:

• Redovisning om varför vald plats är utgör lämpligast lokalisering, med redovisade och bortvalda alternativ,

• Underlag om behovet av materialet och dess lämplighet för ändamålet,

• En miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande samråd,

• Naturvärdesinventering, artskyddsbedömning och hur verksamheten eventuellt kan påverka skyddade områden,

• Annan relevant utredning såsom vattenpåverkan, buller, vibrationer, damning och transporter samt

• En täktplan med brytplan och efterbehandling samt förslag till villkor, kontroll och ekonomisk säkerhet.

Juridiska utmaningar vid täktverksamhet och täkttillstånd

En genomarbetad ansökan som visar att den tilltänkta verksamheten uppfyller kraven har större utsikter till bifall. Av praxis framgår samtidigt att brister i något av leden kan leda till avslag av hela ansökan. Några exempel på vanliga juridiska utmaningar vid täktverksamhet är bland annat följande:

Lokaliseringen och alternativutredningen

Bristfälliga utredningar eller motiveringar varför en tilltänkt täktverksamhet behöver lokaliseras till viss plats är en vanlig avslagsgrund. Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande avslagit en ansökan om ny bergtäkt trots att miljökonsekvensbeskrivningen godtogs, eftersom sökanden inte hade redovisat tillräckligt varför platsen var lämplig. Även en avvägning mellan alternativa lokaliseringar ska redovisas, dvs. varför tilltänkt lokalisering är mest lämpliga. Det är därför viktigt att på förhand säkerställa att lokaliseringen av verksamheten är välmotiverad och att saknas alternativ.

Områdesskydd och artskydd

Frågor om dispens från områdesskyddet för täktverksamhet är en återkommande utmaning, inte minst Natura 2000, men också naturreservat eller annat områdesskydd. I praxis har ansökningar avslagits p.g.a. att utredningen om täktens effekter på Natura 2000-område var så ofullständigt redovisade att någon bedömning inte kunde göras. Artskyddet prövas på motsvarande sätt, där negativ påverkan på uppräknade arters livsmiljöer eller habitat kan innebära att den tilltänkta verksamheten inte kan tillåtas.

Vattenverksamhet och icke-försämringsförbudet

Bortledning av grundvatten är i regel tillståndspliktig vattenverksamhet och behöver samordnas med täktansökan. Finns det risk att vattenförekomst kan få försämrad status till följd av vattenbortledning kan inte täktverksamheten tillåtas till följd av icke-föräsmringsförbudet. I ett avgörande blev grundvattenavsänkningens omfattning och återhämtningstid avgörande trots att täkten svarade för en betydande del av regionens ballastförsörjning, vilket illustrerar att behovet av material sällan väger över intresset av att bevara en god vattenmiljö.

Överklaganden

Beslut om täkttillstånd eller utökade villkor i tillstånd kan överklagas av t.ex. närboende eller miljöorganisationer. En del överklaganden vinner framgång, vilket innebär att täktverksamheten inte kan påbörjas eller strängare villkor meddelas. Det kan därför övervägas att inför ansökan eller under processen säkerställa att den tilltänkta verksamheten uppfyller lagkraven för att undvika att ett beslut upphävs och få börja om med hela ansökningsprocessen.

Nyheter och ändringar på gång

Flera regeländringar genomförs nu och de påverkar täktverksamheter både avseende vilket underlag som krävs och var ansökan ska prövas.

Nya regler om masshantering

Den 1 juli 2026 fick 15 kap. miljöbalken en ny utformning, med ett undantag från avfallsreglerna för icke-förorenade schaktmassor som i huvudsak gäller när massorna används på den plats där de har grävts upp. Massor som transporteras till en täkt omfattas därför normalt fortfarande av avfallsregelverket. Även om ändringen är ett steg i rätt riktning återstår att se om kan åtgärda problemet med rena massor som går till deponi istället för att återanvändas.

Ändrade fridlysningsregler

Regeringen har beslutat om ändrade nationella fridlysningsregler och en ny artlista, med ikraftträdande den 1 november 2026, där skyddet knyts närmare rödlistan. Inventeringar och artskyddsbedömningar i pågående ärenden kan därför behöva stämmas av mot den nya regleringen. Riksdagen har samtidigt beslutat om utökade möjligheter till ersättning för mark- och skogsägare när artskyddsbestämmelser begränsar markanvändningen.

En ny prövningsmyndighet

Riksdagen har beslutat att inrätta Miljöprövningsmyndigheten, som den 1 juli 2027 tar över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer ansvarar för i dag. Ärenden som då är under handläggning ska lämnas över och handläggas vidare av den nya myndigheten. Hur prövningen kommer att fungera i praktiken går ännu inte att säga, och tidpunkten för när en ansökan ges in kan därför få betydelse under övergången.

Reflektioner

Tillståndsprövningen av täkter är en komplex process där flera regelverk tillämpas samtidigt och där utredningskraven successivt har ökat. Även om en tillståndsprövning i stora delar är en bedömning i tekniska och miljömässiga aspekter, utgör en stor del av prövningen juridisk verksamhet och bedömningar. Praxis tyder också på behovet av att säkerställa att underlaget inte endast uppfyller de tekniska aspekterna utan också lagkraven.

De ändringar som nu genomförs ska syfta till förenkling. Samtidigt fortsätter EU-rätten att påverka prövningen, framför allt genom skyddet av arter och livsmiljöer och genom kraven på vattenmiljön. Mycket talar därför för att prövningen blir mer invecklade snarare än enklare, och att behovet av en helhetssyn ökar. Med färre täkter och ökande materialbehov blir lokaliseringsfrågan dessutom allt viktigare, både för den enskilda verksamhetsutövaren och för materialförsörjningen i stort. Vi följer utvecklingen inom området med stort intresse och ska bli intressant att se hur ändringarna kan slå igenom i praktiken.

Kontakta oss

Vi biträder aktörer, såsom markägare, entreprenörer och bolag, i alla frågor med anknytning till täktverksamhet, från tillståndsärenden och avtal, till frågor om områdesskydd, vattenrätt, tillsyn eller överklaganden och tvistlösning. Kontakta oss för mer information.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)