Bygglov i kulturmiljö – Ny praxis om bygglovsplikt utan utpekande i översiktsplanen

Kulturhistoriska värden kan utlösa bygglovsplikt även när området inte har pekats ut i kommunens översiktsplan.

Sedan den 1 december 2025 får flera åtgärder utföras utan krav på bygglov. I kulturhistoriskt värdefulla miljöer gäller det omvända, där kravet på bygglov istället utökats. Vilka områden som kan bedömas vara särskilt värdefull ska framgå av översiktsplanen, men kan också framgå av kulturmiljöunderlag. I ett avgörande har M

ÖD bedömt att bygglovsplikt förelegat för åtgärd eftersom fanns med i sådant underlag. I följande artikel redogörs för lagändringarna, aktuellt avgörande och reflektioner om hur ändringarna slår igenom i praktiken.

Utökad bygglovsplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Av 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) ("PBL") framgår det generella förvanskningsförbudet. Byggnader och områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Förvanskningsförbudet är att betrakta som ett starkt allmänt intresse.

Genom ändringarna av PBL under 2025 genomfördes flera förenklingar, men i kulturhistoriskt värdefulla områden utökades istället lovplikten. Inom kulturmiljöområden krävs bygglov för bl.a. nybyggnation, tillbyggnad, fasadändring (t.ex. ommålning, byte av fasadmaterial, installation av anordningar på byggnad eller byte av fönster) inredande av en ytterligare bostad, vissa anläggningar m.m.

I ett sent stadie i arbetet med lagändringarna tillkom också övergångsbestämmelserna genom vilket framgår bl.a. att äldre regler gäller för ärenden som påbörjats före ikraftträdandet, men i fråga om tillsyn och påföljder tillämpas de nya reglerna om de leder till en lindrigare utgång.

Översiktsplanens rättsliga ställning inom kulturmiljö

De bebyggelseområden som är särskilt värdefulla ska framgå av kommunens översiktsplan. Det som framgår av översiktsplanen är vägledande men inte bindande i bedömningen av om bygglov krävs. Ett byggnadsverk eller ett område kan omfattas av förvanskningsförbudet, utan att kommunen har gjort ett utpekande i översiktsplanen eller tvärtom ha pekats ut utan att ha sådana värden. Redovisningen förutsätter ett underlag som få kommuner har i dag. Aktuella kulturmiljöprogram eller bebyggelseinventeringar saknas på många håll och revideringsarbetet kommer att ta lång tid.

Bygglov i kulturmiljö trots att byggnaden inte var utpekad i översiktsplanen

Praxis avseende tillämpandet av den utökade lovplikten, utanför område utpekat i översiktsplan, har tidigare saknats. Därför är aktuellt avgörande särskilt intressant (Mark- och miljööverdomstolens dom från den 26 juni 2026 i mål nr P 17087–25). I korthet var bakgrunden i målet ett tillsynsärende som initierats av kommunen med anledning av att fastighetsägare bytt fasadkulör (åtgärd som krävde bygglov innan lagändringarna). Kommunen meddelade föreläggande förenat med vite och krav på att fasadkulören skulle återställas.

Domstolen konstaterade att området där byggnaden fanns visserligen inte var utpekad i översiktsplanen som särskilt värdefull, men att kommunen i tidigare genomförd bebyggelseinventering år 2005 bedömt området som särskilt värdefullt uppställdes högre krav vid åtgärder av byggnadens yttre. Inte heller tillämpandet av övergångsbestämmelserna ledde till bedömningen att åtgärden kunde bedömas som lovfri eller lindrigare påföljd. Åtgärden krävde därför bygglov, vilket saknades, och det var därför rätt av kommunen att förelägga om rättelse. I övrigt bedömde domstolen att det också var befogat att förena föreläggandet med vite och att föreläggandet var proportionerligt.

Reflektioner

Att åtgärd på en byggnad som inte är lokaliserad inom område som utpekats som särskilt värdefullt i översiktsplanen, men som finns med i genomförd bebyggelseinventering, kan omfattas av bygglovsplikt är i sig inget avvikande. Kommuner har sedan tidigare haft möjlighet att, utöver översiktsplaner, utpeka byggnader eller områden som särskilt värdefulla i sitt kulturmiljöunderlag (t.ex. bebyggelseinventeringar, bevarandeprogram, kulturmiljöprogram m.m.).

En tydlig avsikt med lagändringarna 2025 var att de kulturhistoriska värdena skulle få en starkare ställning i PBL, främst genom tydligare ställning i översiktsplanen. Eftersom förmodligen olika åtgärder har utförts i byggnader eller områden som omfattas av kulturmiljöunderlag, innan lagändringarna trädde i kraft, kan inte alltid övergångsbestämmelserna tillämpas för lindrigare påföljd om skulle bli föremål för tillsyn. Det kan reflekteras över vilken starkare ställning kulturmiljöunderlaget fått i övrigt vid prövningar enligt PBL, om inte finns nämnd i varken översiktsplan eller andra offentliga källor (t.ex. fastighetsregistret) samt hur fastighetsägare ska ha kännedom om underlaget.

Eftersom i stort sett alla som äger, förvaltar eller utvecklar fastigheter berörs av PBL kan det finnas goda skäl att ha kännedom om den ökade rättsliga ställning som kulturmiljöfrågor fått genom lagändringarna vid prövningar enligt PBL. Eftersom frågorna hittills prövats sparsamt i praxis bevakar vi rättsutvecklingen med stort intresse.

Kontakta oss

Vi arbetar brett med frågor inom plan- och byggrätt, från frågor om bygglov, detaljplaner och tillsyn till överklaganden och anslutande rättsområden. Kontakta oss för mer information.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)