Ny instansordning vid överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken

Vad innebär de föreslagna ändringarna av instansordningen vid överklaganden enl. PBL och MB?

Den 13 januari 2026 presenterades ett delbetänkande med förslag som i grunden kan förändra hur överklaganden enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken prövas. Några av de intressantare förslagen är bl.a. att länsstyrelsen föreslås tas bort som instans vid överklaganden av beslut enl. PBL och MB samt att krav på att betala avgift för att få överklagandet prövat införs. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

Ny instansordning vid överklagande enligt PBL och MB

Som en del i pågående uppdraget (inkl. dess tilläggsdirektiv) att se över hur dagens tillståndssystem enl. miljöbalken ("MB") har delbetänkande presenterats den 13 januari 2026 (SOU 2025:122). Förslagen skulle i huvudsak innebära bl.a. ändring av instansordningen vid överklaganden av beslut enl. MB samt plan- och bygglagen (2010:900) (”PBL”) och införande av en överklagandeavgift som idag återfinns i de andra nordiska länderna. (Även andra förslag på ändringar lämnas (t.ex. effektivare samrådsprocess vid detaljplanearbetet, tidsfrister för meddelande av dom m.m.) vilket inte kommer utvecklas vidare i följande artikel.)

(Klicka här för att ta del av tidigare publicerad artikel angående inrättande av ny myndighet för miljöprövning (Miljöprövningsmyndigheten).)

Länsstyrelsen tas bort som instans vid överklaganden av beslut enl. PBL och MB

Det föreslås att länsstyrelsen ("LST") tas bort i instansordningen vid överklagande av beslut enl. PBL (t.ex. bygglov, start- och slutbesked, förhandsbesked, tillsyn m.m.) och MB (anmälnings- och tillsynsärenden m.m.) samt att överklaganden av dessa beslut i stället sker direkt till mark- och miljödomstolarna ("MMD").

Enligt förslaget skulle ett slopande av LST som instans innebära att handläggningstiden förkortades, men också lägre kostnader för att hantera överklagandena för relevanta aktörer. Även kvaliteten på prövningarna bedöms öka genom att samla all nödvändig kompetens vid MMD, i stället för att ha den utspridd över dagens 21 stycken olika LST.

Krav på att betala avgift vid överklagande av beslut

Det föreslås också att den som överklagar beslut enl. PBL (t.ex. antagande av detaljplan eller områdesbestämmelser, bygglov, förhandsbesked m.m.) eller MB (t.ex. tillstånd eller anmälan för miljöfarlig verksamhet) ska betala avgift. Avgiftsnivåerna föreslås bli 1 000 kr vid överklagande till MMD och om 2 000 kr till MÖD. Vid bifall eller delvis bifall till överklagandet betalas avgiften åter. Under vissa förutsättningar ska det vara möjligt att slippa betala avgiften (t.ex. om årsinkomsten understiger visst belopp).

Avsikten med avgiften är att höja tröskeln för s.k. okynnesöverklaganden och avgiftens storlek bedöms ligga på en sådan nivå att den som har berättigat intresse ska kunna överklaga (vilket är i överensstämmelse med internationell rätt och fortfarande lägre än de nordiska grannländerna).

Reflektioner

Den nya instansordning vid överklaganden som föreslås skulle innebära en nödvändig ändring av dagens ordning. Förslagen syftar till att korta handläggningstiden och öka kvaliten vid prövningen av överklagandena. Genom förslagen skulle det ske effektiviseringar och underlättande av att genomföra olika typer av samhällsviktiga projekt, vilket också skulle öka investeringsviljan i Sverige. Samtidigt kan det reflekteras över att effekterna på lång sikt också beror på hur väl förslagen implementeras i praktiken och hur olika aktörer reagerar på förändringarna.

Särskilt positivt är att föreslås en s.k. överklagandeavgift. Det förekommer regelbundet att överklaganden ges in endast för att fördröja med följden att aktörer måste lägga ned tid och resurser på att bemöta dessa överklaganden. Det återstår att se hur avgifternas effekt kommer påverka i praktiken, eventuellt kommer också fortsättningsvis många överklaga beslut men sedan underlåta att betala avgiften (och överklagandet avvisas).

Sammantaget skulle det finnas flera fördelar med ett genomförande av de föreslagna ändringarna. Det återstår att se hur eventuella remissinstanser kan komma att bemöta förslagen. Det är inte heller första gången förslag om att ändra instansordningen föreslås och det återstår att se om de föreslagna ändringarna kan bli verklighet.

Kontakta oss

Har du frågor om hur de föreslagna ändringarna kan påverka din verksamhet eller andra frågeställningar inom fastighetsrätt, plan- och byggrätt eller miljörätt? Vi har bred kompetens och hjälper klienter regelbundet att lösa juridiska utmaningar inom våra expertisområden. Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa dig.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)