Vattenverksamhet – När krävs tillstånd och när räcker en anmälan?

Vattenverksamheter omfattar allt från begränsade åtgärder till större anläggningar i vattenområden och kräver många gånger tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken.

Åtgärder som berör vatten kräver ofta tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Inför en planerad åtgärd uppkommer flera överväganden, utgör åtgärden vattenverksamhet, räcker det med en anmälan eller krävs tillstånd? Vilket underlag behöver tas fram och hur lång tid tar prövningen? Frågorna får betydelse för planering, tidplan och kostnader samt kan återkomma senare inom ramen för tillsyn. I följande artikel redogörs översiktligt de frågor som kan uppkomma vid anmälan eller tillståndsprövning för vattenverksamhet samt närliggande frågor.

Vad är vattenrätt?

Vattenrätten är en del av miljörätten och reglerar hur vatten får användas och vilka åtgärder som får utföras i vattenområden. Frågorna uppkommer i vitt skilda sammanhang, från byggnation i vattenområde, muddring, vattenuttag, dammar till byggnation av bryggor.

Det huvudsakliga regelverket återfinns i 11 kap. miljöbalken ("MB"), som innehåller de centrala definitionerna och anger när tillstånd krävs. Kompletterande bestämmelser finns bl.a. i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) (även kallad "restvattenlagen") och i förordningen om vattenverksamheter (1998:1388). Det är inte helt ovanligt i vattenrättsliga ärenden att frågor i närliggande rättsområden uppkommer såsom fastighetsrätt, plan- och byggrätt, entreprenadrätt m.m.

Särskilt utmärkande för vattenrätt är också EU-rättens genomslag, främst genom ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och de miljökvalitetsnormer som ställts upp för yt- och grundvattenförekomster. Direktivet har i svensk rätt genomförts bland annat genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Därtill kommer att äldre tillstånd och rättigheter enligt tidigare vattenlagstiftning alltjämt kan ha betydelse för vad som gäller vid en befintlig anläggning.

(Se tidigare publicerad artikel angående omprövning av vattenverksamhet för moderna miljövillkor och dess utmaningar.)

Vad räknas som vattenverksamhet?

Flera begrepp inom vattenrätten är definierade i 11 kap. MB och styr när reglerna kan bli tillämpbara. Två centrala begrepp är vattenområde och vattenverksamhet. Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd (11 kap. 2 § MB), dvs. sjöar, havet, diken och andra vattendrag (i vissa fall också konstgjorda vattendrag).

Vad som utgör vattenverksamhet, dvs. när reglerna för vattenrätt ska tillämpas, framgår bland annat av följande (11 kap. 3 § MB):

• Uppförande, ändring, lagning eller utrivning av anläggningar i vattenområden,

  (främst byggande och andra åtgärder i vatten, t.ex. uppförande av fasta bryggor eller bropelare, men också kabeldragning eller anläggande av flytbryggor. Även underhåll, ändring eller borttagande kan vara omfattas av definitionen),

• Fyllning eller pålning i vatten, (t.ex. anlägga av pir, erosionsskydd eller pålning för anläggningar),

• Bortledande av yt- eller grundvatten, (t.ex. leda bort grundvatten vid byggnation eller kontinuerligt från garage eller byggnad under mark, men också ta ut dricksvatten, bevattning eller kylning, det centrala är bortledningen),

• Grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde samt (t.ex. olika former av muddring men också annan grävning) eller

• Markavvattning (t.ex. dika ut eller sänka område för att skydda mot vattenintrång).

Gränsdragningen är inte alltid självklar. Vissa åtgärder som påverkar vatten faller utanför tillämpningsområdet: utsläpp av avloppsvatten och hamnverksamhet prövas i stället som miljöfarlig verksamhet. Det förekommer också att ett och samma projekt innehåller båda delarna, vilket ställer krav på att prövningarna samordnas.

När krävs tillstånd och när räcker en anmälan?

Huvudregeln är att vattenverksamhet kräver tillstånd. Vissa mindre åtgärder får dock anmälas till länsstyrelsen i stället för att tillståndsprövas. Verksamheten får då påbörjas först en tid efter det att anmälan gjorts, och tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren att i stället söka tillstånd om åtgärden bedöms kräva en fullständig prövning. En åtgärd som redan har utförts kan enligt praxis inte anmälas i efterhand.

Även när en anmälan är tillräcklig finns det ofta skäl att söka tillstånd frivilligt. Ett tillstånd har rättskraft. En anmäld verksamhet har det inte och skyddar varken mot senare tillsynsingripanden eller mot anspråk från enskilda.

(Därutöver gäller att varken tillstånd eller anmälan krävs om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas, men undantaget har en snäv tillämpning och risken för felbedömning bärs av verksamhetsutövaren.)

Vad innebär kravet på rådighet?

En förutsättning för att bedriva vattenverksamhet är att verksamhetsutövaren har rådighet över vattenområdet. Rådighet följer normalt av äganderätten till den fastighet där åtgärden ska utföras, men kan också grundas på servitut, arrende eller annat civilrättsligt avtal. Vid tillståndsprövning är rådigheten en processförutsättning, saknas rådighet ska ansökan avvisas. Det ankommer på verksamhetsutövaren att säkerställa att rådighet finns innan åtgärden påbörjas.

Vad innebär tillståndsprövning av vattenverksamhet?

En ansökan om vattenverksamhet ges in till mark- och miljödomstolen. Prövningen utgör en helhetsbedömning där juridiska, tekniska och miljömässiga förhållanden vägs samman. Ansökan ska bl.a. innehålla ritningar och tekniska beskrivningar av förhållandena på platsen och av den planerade verksamheten, en miljökonsekvensbeskrivning, uppgifter om inverkan på allmänna och enskilda intressen samt erbjuden ersättning till berörda sakägare.

Under prövningen aktualiseras regelmässigt frågan om påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten. Enligt EU-rättslig praxis får en verksamhet inte tillåtas om den försämrar statusen i en vattenförekomst eller äventyrar att god status uppnås. Bedömningen har blivit en av de tyngre delarna i många ansökningar. Därutöver prövas frågor om skyddade områden, inte minst Natura 2000-områden.

Normalt hålls huvudförhandling med syn på platsen innan domstolen meddelar dom. Ges tillstånd förenas det med villkor som anpassas till den enskilda verksamheten, t.ex. om utförandetider, grumlingsbegränsningar, skyddsåtgärder och kontrollprogram.

Vem kontrollerar att reglerna följs?

Tillsynen ligger i huvudsak hos länsstyrelserna. Tillsynsmyndigheten kan meddela förelägganden och förbud och förena dem med vite. Tillsynen är ofta reaktiv och inleds efter anmälan från en granne eller en intresseorganisation, men bedrivs också proaktivt genom information och rådgivning. Att utföra vattenverksamhet utan tillstånd eller anmälan kan också vara straffbart i form av otillåten miljöverksamhet.

När kan vattenrättsliga frågor aktualiseras?

Frågor inom vattenrätt kan uppkomma för en mängd olika ärenden. Det kan handla om en enskild brygga eller muddring av en båtplats, till entreprenad- och infrastrukturprojekt där arbeten i vatten är en förutsättning för genomförandet, schaktning under grundvattennivån, tillfälliga fyllningar, broar och ledningsdragningar.

Oavsett omfattning återkommer liknande frågeställningar. Utgör åtgärden vattenverksamhet eller är en anmälan tillräckligt? Föreligger rådighet eller behöver den säkerställas genom avtal med andra fastighetsägare innan ansökan ges in? Utöver de juridiska bedömningarna behöver också de tekniska och miljömässiga förutsättningarna för åtgärden eller verksamheten fastställas.

Frågorna upphör inte i och med att tillstånd meddelats. Under drift och förvaltning aktualiseras tillsyn, behov av ändrade villkor och i vissa fall omprövning av tillstånd (inte minst för vattenkraftverk).

Reflektioner

Som framgått av ovan är vattenrätt ett komplext rättsområde där regleringen är fördelad mellan olika författningar och kompletteras av en omfattande praxis men också EU-rättsliga inslag. Prövningar innebär också avvägningar mellan såväl enskilda som allmänna intressen, där juridiska, tekniska och miljömässiga aspekter vägs samman.

För den som planerar åtgärder som kan påverka vatten finns det därför goda skäl att i ett tidigt skede klarlägga om tillstånd eller anmälan krävs, även vid åtgärder som framstår som begränsade. En genomtänkt planering, där tillståndsfrågor, rådighet och tekniska förutsättningar hanteras samlat, skapar bättre förutsättningar för ett effektivt genomförande och minskar risken för förseningar eller efterföljande tillsynsåtgärder.

Kontakta oss

Vi arbetar brett inom vattenrätt och biträder enskilda samt företag i frågor som rör byggande och muddring i vattenområden, bryggor och andra anläggningar, bortledande av yt- och grundvatten, dammar, markavvattning och vattentäkter. Från inledande övervägandena till tillståndsprövning och hantering av överklaganden eller tillsyn.

Överväger du att utföra en åtgärd som kan kräva anmälan eller tillstånd alt. om du är föremål för tillsyn är du välkommen att kontakta oss.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)