Vattenrätt och åtgärder i vattenområde – Tillstånd, anmälan och prövning av vattenverksamhet

Vattenverksamheter omfattar allt från begränsade åtgärder till större anläggningar i vattenområden och kräver många gånger tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken.

Vid utförandet av åtgärder inom vattenområde kan tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet krävas. Något enhetligt regelverk för vattenrätt och vattenverksamhet finns inte, utan reglerna är utspridda i olika lagar, vilket för regelverket svåröverskådligt. Därutöver tillkommer EU-rätt, praxis och de tekniska samt miljömässiga avvägningarna i prövningarna. I följande artikel görs ett försök till en översikt av vad som kan utgöra vattenverksamhet, när tillstånd eller anmälan kan krävas och allmänt om tillståndsprövningen samt några praktiska råd för den som kan komma i kontakt med vattenverksamheter.

Vad är vattenrätt?

Vattenrätten utgör en del av miljörätten och reglerar hur vatten bl.a. hur vatten får användas och vilka åtgärder som får utföras i vattenområde. I den praktiska tillämpningen uppkommer frågor om vattenrätt och vattenverksamhet i en mängd olika situationer, från utförande av åtgärder eller byggnation i vattenområde, till muddring, vattenuttag och markavvattning eller anläggande av bryggor, dammar samt andra olika anläggningar.

Det huvudsakliga regelverket återfinns i 11 kap. miljöbalken ("MB") av vilket framgår flera viktiga definitioner och förutsättningar för vattenverksamhet. Även förordning (1998:1388) om vattenverksamheter och lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (”LSV”) är viktiga att känna till.

Det är också vanligt att frågor inom vattenrätt och vattenverksamhet uppkommer i samband med frågor i andra närliggande lagar (t.ex. miljöbalken, jordabalken, fastighetsbildningslagen, plan och bygglagen m.m.). Även EU-rätten har haft starkt inflytande på vattenrätten de senaste tjugofem åren, kanske främst i form av EU:s ramvattendirektiv (2000/60/EG) och de miljökrav som uppställs på ytvattenförekomster.

(Se tidigare publicerad artikel angående omprövning av vattenverksamhet för moderna miljövillkor och des utmaningar.)

Vad kan utgöra vattenverksamhet?

Flera begrepp inom vattenrätten är definierade i 11 kap. MB och styr när reglerna kan bli tillämpbara. Två centrala begrepp är vattenområde och vattenverksamhet. Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd (11 kap. 2 § MB), dvs. sjöar, havet, diken och andra vattendrag (i vissa fall också konstgjorda vattendrag).

Vad som utgör vattenverksamhet, dvs. när reglerna för vattenrätt ska tillämpas, framgår bland annat av följande (11 kap. 3 § MB):

• Uppförande, ändring, lagning eller utrivning av anläggningar i vattenområden,

  (främst byggande och andra åtgärder i vatten, t.ex. uppförande av fasta bryggor eller bropelare, men också kabeldragning eller anläggande av flytbryggor. Även underhåll, ändring eller borttagande kan vara omfattas av definitionen),

• Fyllning eller pålning i vatten,

  (t.ex. anlägga av pir, erosionsskydd eller pålning för anläggningar),

• Bortledande av yt- eller grundvatten,

  (t.ex. leda bort grundvatten vid byggnation eller kontinuerligt från garage eller byggnad under mark, men också ta ut dricksvatten, bevattning eller kylning, det centrala är bortledningen),

• Grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde samt

  (t.ex. olika former av muddring men också annan grävning) eller

• Markavvattning

  (t.ex. dika ut eller sänka område för att skydda mot vattenintrång).

Gränsdragningen om viss åtgärd utgör vattenverksamhet eller inte är inte alltid självklar. T.ex. faller vissa åtgärder, som skulle kunna bedömas påverka vattenområde, utanför, såsom utsläpp av avloppsvatten eller hamnverksamhet.

Vidare finns det också definitioner för t.ex. vattenanläggning, dammar, vattentäkter, vattenöverledning, produktion av vattenkraftsel m.m. i 11 kap. MB som inte kommer utvecklas närmare.

Vilka krav måste uppfyllas för vattenverksamhet?

För att få bedriva vattenverksamhet krävs att flera krav uppfylls. Ett centralt krav är att det föreligger rådighet över vattenområdet. I praktiken innebär det att den som ska utföra viss åtgärd måste ha rätt att använda det aktuella vattenområdet, t.ex. genom äganderätt (fastighetsägare), civilrättsligt avtal eller annan rättslig grund. Rådighet är också en rättslig förutsättning för tillståndsprövning av vattenverksamhet. För anmälan om vattenverksamhet behöver endast verksamhetsutövaren säkerställa att rådighet finns.

Andra krav för vattenverksamhet är bl.a. att övriga relevanta regler i MB uppfylls (här kan nämnas de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.), hushållningsbestämmelserna (3 kap.), miljökvalitetsnormerna för vatten (5 kap.), miljöbedömningsunderlag (6 kap.) och reglerna om områdesskydd (7 kap.), men också anslutande lagar och förordningar). Av utrymmesskäl är det inte möjligt att redovisa dessa krav närmare.

Hur går en tillståndsprövning av vattenverksamhet till?

Utgångspunkten är att all vattenverksamhet kräver tillstånd och för begränsade åtgärder kan det räcka med anmälan. Tillståndsprövningen för vattenverksamhet sker vid mark- och miljödomstolen och anmälan om vattenverksamhet prövas av länsstyrelsen. Genom tillståndsprövningen ska en sorts helhetsbedömning av de juridiska, tekniska och miljömässiga aspekterna göras och vägas samman. En ansökan om tillstånd för vattenverksamhet måste uppfylla flera krav och måste också innehålla tekniska samt miljömässiga beskrivningar om den tilltänkta verksamheten.

Bland de formella kraven återfinns bl.a. ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, miljökonsekvensbeskrivning, hur de övriga relevanta reglerna i miljöbalken uppfylls m.m. I samband med prövningen prövas också frågor om t.ex. miljökvalitetsnormer för vatten, påverkan på skyddade områden, ersättning m.m.

Vanligtvis hålls huvudförhandling och syn där ansökan gås igenom i relevanta delar samt ges tillfälle att ställa frågor och svar om ansökan samt dess innehåll. Därefter meddelar domstolen dom i huvudsak utifrån vad som angetts i ansökan och framkommit vid huvudförhandlingen. Om tillstånd meddelas ska också olika typer av villkor utifrån den specifika vattenverksamheten.

Hur säkerställs att reglerna inom vattenrätt följs?

Det är främst länsstyrelserna som ansvarar för tillsynen av vattenverksamheter och att relevanta lagar, tillstånd, villkor och andra beslut som meddelats följs. Om dessa inte följs finns möjlighet att ingripa i form av bl.a. meddela förbud, förelägganden eller andra åtgärder. Även om tillsynen många gånger är reaktiv och t.ex. initieras efter anmälan om påstådd överträdelse, sker också proaktiv tillsyn i form av att lämna information och ge rådgivning till aktörer inom vattenrätt.

När kan frågor om vattenrätt och vattenverksamhet uppkomma?

Frågor inom vattenrätt uppkommer i en stor variation av situationer. Det kan handla om enskilda åtgärder, såsom muddring eller anläggande av brygga, men också om mer omfattande entreprenad- eller infrastrukturprojekt där arbeten i vattenområde är en förutsättning för genomförandet.

Oavsett tilltänkt åtgärd aktualiseras många gånger vissa frågor. En central utgångspunkt är om den planerade åtgärden utgör vattenverksamhet och därmed kräver tillstånd eller om det kan räcka med anmälan. Gränsdragningen har i praktiken stor betydelse för projektets tidplan, kostnadsbild och genomförbarhet.

Vidare är frågor om rådighet och tillgång till vattenområdet direkt avgörande. I projekt där flera fastigheter eller intressen berörs kan dessa frågor behöva lösas i ett tidigt skede för att undvika hinder i en eventuell tillståndsprövning. Erfarenhetsmässigt är det också av stor betydelse att samordna den juridiska bedömningen med utredningar inom teknik och miljö.

Underlag som tas fram i samråd med konsulter utgör ofta innehåll inför såväl tillståndsprövningar som anmälningsförfaranden. Det är också vanligt att olika typer av frågor inom vattenrätt kan uppkomma i samband med den fortlöpande driften eller förvaltningen av anläggningar i form av tillsyn. Utförs åtgärder eller bedöms det finnas behov av att se över villkor i ett tillstånd kan olika former av förelägganden meddelas.

Reflektioner

Som framgått av ovan är vattenrätt ett komplext rättsområde där regleringen är fördelad mellan olika lagar och kompletteras av en omfattande praxis men också EU-rättsliga inslag.

Prövningar innebär också avvägningar mellan såväl enskilda som allmänna intressen, där juridiska, tekniska och miljömässiga aspekter vägs samman.

För den som planerar åtgärder som kan påverka vatten finns det därför goda skäl att i ett tidigt skede klarlägga om tillstånd eller anmälan krävs, även vid åtgärder som framstår som begränsade. En genomtänkt planering, där tillståndsfrågor, rådighet och tekniska förutsättningar hanteras samlat, skapar bättre förutsättningar för ett effektivt genomförande och minskar risken för förseningar eller efterföljande tillsynsåtgärder.

Kontakta oss

Vi arbetar med ärenden inom vattenrätt regelbundet och bistår i allt från inledande överväganden inför ansökan om tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet, till tillståndsfrågor, omprövningar, den löpande driften och tillsynsfrågor.

Välkommen att kontakta oss.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)