Ersättning till närboende vid vindkraft – Ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar föreslås

Kan regeringens förslag om intäktsdelning från vindkraft bidra till ökad acceptans hos närboende och till ökad utbyggnad av vindkraft i Sverige?

Regeringen har den 13 april 2026 lämnat lagförslag (prop. 2025/26:239) för ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. I korthet innebär förslaget bl.a. att närboende ska ges rätt till ersättning baserad på anläggningens intäkter (s.k. vindkraftsersättning). Förslaget är ett led i att främja utbyggnationen av vindkraft och kan vara av särskilt intresse för kommuner, fastighetsägare och projektutvecklare inom vindkraft.

Bakgrund

Vindkraften förväntas utgöra en central del av Sveriges framtida elproduktion. Samtidigt har utbyggnadstakten under senare år varit begränsad med anledning av kommunernas möjligheter att inte lämna tillstyrkan (veto) i samband med tillståndsprövning av nya vindkraftsetableringar.

Ett återkommande skäl till motstånd är vindkraftens lokala påverkan (t.ex. buller, skuggor och visuell påverkan) upplevs som betydande. Ett annat skäl till motstånd är vindkraftens begränsade ekonomiska nytta lokalt, med få nya arbetstillfällen och begränsat bidrag till kommunalskatten.

Mot denna bakgrund syftar nu aktuellt lagförslag till att stärka den lokala acceptansen genom att en del av vindkraftens ekonomiska värde tillförs de närboende. Intäktsdelningen kan också ses som en del av ett bredare reformpaket för att förbättra förutsättningarna för ny vindkraft i Sverige.

Vad innebär lagförslaget för möjligheterna till ersättning vid vindkraft?

Den föreslagna lagen om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar innebär att ägare av vissa bostadsbyggnader nära en vindkraftsanläggning ska ha rätt till vindkraftsersättning. Rätten är således inte generellt knuten till varje fastighetsägare inom ett visst område, utan till den som äger en ersättningsberättigad bostadsbyggnad.

Förslaget innebär bland annat följande:

• Ägare av bostadsbyggnader inom högst nio (9) gånger vindkraftverkets höjd ska kunna ha rätt till vindkraftsersättning.

• Bostadsbyggnaden ska som huvudregel ha funnits eller varit under uppförande när ansökan om tillstånd enligt miljöbalken gjordes.

• Ersättningen baseras på vindkraftsanläggningens intäkter, med ersättningsnivåer mellan 0,5 och 2,5 promille beroende på avståndet till vindkraftverket.

• Om en bostadsbyggnad ligger inom ersättningsgrundande avstånd från flera vindkraftverk ska ersättningen kunna beräknas utifrån högst två (2) vindkraftverk.

• Ett tak om två (2) procent av anläggningens totala intäkter gäller för den sammanlagda vindkraftsersättningen.

• Verksamhetsutövaren ansvarar för information, beräkning och utbetalning av ersättningen.

• Den ersättningsberättigade behöver årligen framställa anspråk på ersättning.

• Skattefrihet föreslås för ersättning kopplad till privatbostäder.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Hur bestäms vindkraftsersättningen?

Vindkraftsersättningen ska beräknas utifrån intäkterna från vindkraftsanläggningen. Om anläggningen består av flera vindkraftverk ska intäkterna hänföras till respektive verk genom att anläggningens intäkter delas upp mellan verken. Ersättningsnivån bestäms utifrån avståndet mellan bostadsbyggnaden och vindkraftverket. Ju närmare bostadsbyggnaden är belägen, desto högre blir ersättningsnivån. Ersättning ska dock inte utgå om bostadsbyggnaden ligger längre bort än nio gånger vindkraftverkets höjd.

Om en bostadsbyggnad ligger inom ersättningsgrundande avstånd från flera vindkraftverk ska ersättningen som utgångspunkt kunna beräknas på högst två (2) vindkraftverk, nämligen de verk som ger rätt till högst ersättning. Den sammanlagda ersättningen får dock inte överstiga två procent av vindkraftsanläggningens totala intäkter. Om ersättningarna sammantaget överstiger detta tak ska ersättningarna sättas ned proportionellt.

Vilket ansvar kommer verksamhetsutövaren få?

Ett betydande ansvar läggs på verksamhetsutövaren för vindkraftsanläggningen. Verksamhetsutövaren ska bl.a. informera om rätten till vindkraftsersättning, beräkna ersättningens storlek och betala ut ersättningen till de ersättningsberättigade. Information om rätten till ersättning ska lämnas senast i samband med att vindkraftsanläggningen tas i drift. Informationen ska lämnas på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt som når berörda.

När ska anspråk om ersättning framställas?

Den som anser sig ha rätt till vindkraftsersättning behöver årligen framställa anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren. Ersättning för ett visst intäktsår ska därefter betalas ut senast den 1 juli året efter intäktsåret. Detta innebär att ägare av bostadsbyggnader som kan ha rätt till ersättning aktivt behöver bevaka sin rätt och framställa anspråk i tid.

Vilka vindkraftsanläggningar omfattas?

Den föreslagna lagen omfattar vindkraftsanläggningar som kräver tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. Vindkraftsanläggningar vars tillstånd har vunnit laga kraft före lagens ikraftträdande omfattas som huvudregel inte av den nya lagen. Det finns dock ett viktigt undantag. En anläggning kan omfattas även om tillståndet har vunnit laga kraft före ikraftträdandet, om kommunen har lämnat tillstyrkan efter den 6 november 2025. Övergångsreglerna är därför viktiga att beakta, särskilt för projektutvecklare, investerare och andra aktörer som arbetar med pågående eller planerade vindkraftsprojekt.

Reflektioner

Förslaget utgör ett tydligt led i arbetet med att främja utvecklingen av vindkraften i Sverige. Genom att fördela en del av vindkraftens ekonomiska värde till närboende kan den lokala acceptansen för nya etableringar komma att stärkas. Samtidigt innebär förslaget ett ökat administrativt ansvar för vindkraftsbolagen. Verksamhetsutövare behöver säkerställa effektiva rutiner för att identifiera ersättningsberättigade byggnadsägare, informera berörda, hantera årliga anspråk, göra korrekta beräkningar och genomföra utbetalningar inom föreskriven tid.

För ägare av bostadsbyggnader som kan ha rätt till ersättning blir det viktigt att aktivt bevaka sina rättigheter och årligen framställa anspråk. Annars finns en risk att ersättning inte erhålls. För projektutvecklare och investerare innebär den nya ersättningsmodellen en tillkommande kostnadspost, även om kostnaden är begränsad genom taket om två (2) procent av anläggningens totala intäkter. Kostnaderna kan oavsett behöva beaktas i projektkalkyler, finansiering, due diligence, avtalsförhandlingar samt vid förvärv och avyttringar av vindkraftsprojekt.

Det lämnas också förslag om att frågan om inlösen av fastigheter i anslutning till nya vindkraftsanläggningar kan komma att utredas vidare. Den föreslagna lagen om intäktsdelning kan därför komma att följas av ytterligare reformer som påverkar såväl vindkraftsaktörer som fastighetsägare och närboende.

Som bekant utgör vindkraften ett viktigt komplement till övriga förnybara energislag och det återstår att se om lagförslaget kan innebära en ökad lokal acceptans för vindkraft och fler kommunala tillstyrkanden. Vi följer därför utvecklingen inom området med stort intresse.

Kontakta oss

Har du frågor om vindkraftsersättning eller andra frågor inom förnybar energi? Vi har en samlad juridisk expertis och bistår löpande med rådgivning inom miljörätt, fastighetsrätt, affärsjuridik och projektutveckling. Kontakta oss för mer information.

(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)