Ansvar för förorenad mark
Frågor om ansvar för förorenad mark uppkommer ofta i samband med fastighetsköp, exploatering eller när tillsynsmyndigheter riktar krav mot en verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Regelverket är komplext och kan medföra långtgående ansvar, även för aktörer som inte själva orsakat föroreningen.
Ansvaret regleras huvudsakligen i miljöbalken och innebär att både tidigare verksamhetsutövare och nuvarande fastighetsägare kan bli skyldiga att utreda och åtgärda föroreningar.
Rådgivning
Vi bistår i de frågor som kan uppkomma vid ansvar för förorenad mark i form av:
-
Ansvarsutredningar och bedömning av ansvar enligt miljöbalken,
-
Rådgivning inför och i samband med tillsynsärenden,
-
Hantering av regresskrav och ansvarsfördelning,
-
Stöd vid fastighetstransaktioner och
-
Biträde vid överklaganden och tvister
Vem ansvarar för förorenad mark?
Utgångspunkten är att den som orsakat en förorening ansvarar för efterbehandling. I praktiken innebär detta att tidigare verksamhetsutövare ofta är primärt ansvariga. Om någon sådan aktör inte kan hållas ansvarig eller om ansvaret inte kan utkrävas fullt ut, kan ansvaret i vissa fall övergå på fastighetsägaren.
I många situationer uppstår behov av att utreda vem eller vilka som bär ansvar för en förorening. En sådan ansvarsutredning innefattar vanligtvis en analys av tidigare verksamheter, tillstånd, ägarförhållanden och andra relevanta omständigheter. Ansvarsbedömningen är ofta komplex och kräver en genomgång av historiska verksamheter, ägarförhållanden och kunskap om fastigheten över tid.
Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägare kan bli ansvariga för förorenad mark, även om de inte själva orsakat föroreningen. Bedömningen påverkas bl.a. om fastighetsägaren haft kännedom om föroreningen eller om det funnits anledning att undersöka fastigheten närmare.
Dessa frågor aktualiseras ofta i samband med förorenad mark vid fastighetsköp, där undersökningsplikt och riskfördelning mellan parter är centrala.
Regresskrav eller andra ersättningskrav
När flera aktörer kan hållas ansvariga uppkommer ofta frågor om hur ansvaret ska fördelas dem emellan. I sådana situationer kan en part som bekostat utredning eller åtgärder ha möjlighet att rikta krav mot andra ansvariga.
Frågor om regress och ansvarsfördelning kräver ofta en strategisk bedömning där både juridiska och praktiska aspekter vägs in.
Vanliga frågor
Hur avgörs vem som är ansvarig verksamhetsutövare när flera bolag varit involverade?
Ansvar kan riktas mot den som har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som bidragit till föroreningen. Vid överlåtelser, omorganisationer och koncernförhållanden behöver det klarläggas vilket bolag som faktiskt bedrivit eller haft ett avgörande inflytande över verksamheten. Nyare praxis visar att ett koncernförhållande inte ensamt medför ansvar, utan bedömningen är beroende av bolagens faktiska roller och omständigheterna i det enskilda fallet.
Vad behöver en ansvarsutredning klarlägga?
En ansvarsutredning bör identifiera tidigare verksamhetsutövare, verksamhetsperioder, förorenande åtgärder och vilka ämnen respektive verksamhet kan ha bidragit med. Även bolagsförändringar, fastighetsöverlåtelser och föroreningarnas spridningsvägar behöver analyseras. Det räcker normalt inte med en allmän koppling till historisk verksamhet, utan föroreningen och de möjliga ansvariga aktörerna måste kunna knytas samman.
Kan en verksamhetsutövare föreläggas att undersöka ett område innan ansvaret är slutligt utrett?
Ja. I ett inledande undersökningsskede behöver den slutliga ansvarsfördelningen inte vara fastställd. Tillsynsmyndigheten måste dock kunna visa att det finns en föroreningsskada och ett tillräckligt samband mellan verksamheten och föroreningen. Hur omfattande krav som får ställas beror därefter på föroreningens karaktär, möjliga spridning och förhållandena på platsen.
När kan en fastighetsägare bli ansvarig utan att ha orsakat föroreningen?
En fastighetsägare kan under vissa förutsättningar bli ansvarig om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta avhjälpandet. För fastigheter som har förvärvats efter den 31 december 1998 kan ansvar aktualiseras om förvärvaren kände till föroreningen eller då borde ha upptäckt den. Ansvaret är subsidiärt, vilket innebär att verksamhetsutövaransvaret först måste utredas.
Hur bestäms omfattningen av efterbehandlingsansvaret?
Bedömningen görs normalt i två steg. Först fastställs vilka åtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Därefter bedöms hur stor del av åtgärderna den ansvarige ska utföra eller bekosta, med hänsyn till bl.a. verksamhetens tidsperiod, dåvarande krav och verksamhetens bidrag till föroreningen.
Hur fördelas ansvaret när flera verksamhetsutövare har bidragit?
Flera ansvariga verksamhetsutövare svarar som utgångspunkt solidariskt. Tillsynsmyndigheten kan därför under vissa förutsättningar rikta ett krav mot en av aktörerna, även om fler har bidragit. Den slutliga kostnaden kan därefter fördelas mellan de ansvariga utifrån respektive bidrag till föroreningen och övriga omständigheter. Ett bidrag som är så obetydligt att det inte ensamt motiverar avhjälpande kan medföra ett mer begränsat ansvar.
Kan ansvaret för förorenad mark regleras genom avtal?
Parter kan avtala om hur kostnader och risker ska fördelas mellan dem, t.ex. vid en verksamhets- eller fastighetsöverlåtelse. Avtalet hindrar däremot inte tillsynsmyndigheten från att rikta krav mot den som är ansvarig enligt miljöbalken. Avtalsregleringen får därför främst betydelse för den interna kostnadsfördelningen och möjligheten att framställa regresskrav.
Kontakta oss
Frågor om ansvar för förorenad mark kräver ofta en noggrann och strategisk bedömning där både juridiska, miljömässiga och kommersiella aspekter behöver beaktas.
Kontakta oss för att diskutera ditt ärende.
Kontaktpersoner: