Vattenverksamhet
Vattenverksamhet omfattar en stor mängd åtgärder i och i anslutning till vatten, t.ex. muddring, byggnation i vatten, vattenuttag eller markavvattning. Regelverket återfinns främst i 11 kap. miljöbalken och aktualiseras ofta i samband med frågor i anslutande rättsområden.
Vi bistår med juridisk rådgivning i frågor om vattenverksamhet, från inledande bedömning av tillstånds- eller anmälningsplikt till biträde i tillståndsprocesser och vid överklaganden.
Rådgivning
Vi bistår i frågor som rör vattenverksamhet avseende bland annat:
-
Bedömning av om åtgärden utgör vattenverksamhet,
-
Analys av tillstånds- eller anmälningsplikt,
-
Rådgivning inför samråd och tillståndsprocesser,
-
Upprättande och granskning av ansökningar och anmälningar,
-
Kontakter med myndigheter och
-
Biträde vid överklaganden och domstolsprocesser
Vad kan utgöra vattenverksamhet?
Vattenverksamhet definieras brett och omfattar i princip alla åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup, läge eller egenskaper.
Typexempel på åtgärder som kan utgöra vattenverksamhet är:
-
Muddring, grävning eller utfyllnad i vattenområde,
-
Uppförande av bryggor, kajer eller andra anläggningar,
-
Vattenuttag eller bortledning av vatten och
-
Markavvattning eller åtgärder som påverkar grundvatten
Tillståndsplikt eller anmälan?
Som huvudregel krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, och prövningen sker normalt i mark- och miljödomstolen. För begränsade åtgärder kan det i stället vara tillräckligt att göra en anmälan till länsstyrelsen.
Vilken typ av prövning som krävs beror bl.a. på verksamhetens omfattning och påverkan, om allmänna eller enskilda intressen berörs och verksamhetens lokalisering (t.ex. skyddade områden).
Anmälan om vattenverksamhet
För mindre åtgärder kan en anmälan vara tillräcklig. En sådan anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten påbörjas och åtgärden får normalt inte påbörjas förrän efter en viss väntetid.
Det är viktigt att bedöma korrekt om en åtgärd kan anmälas eller kräver tillstånd eftersom felaktig hantering kan leda till tillsynsåtgärder eller sanktioner.
Frågor om anmälningsplikt aktualiseras ofta vid t.ex. anläggande av bryggor eller mindre muddringsarbeten samt andra begränsade ingrepp.
Vanliga frågor
Ger en anmälan samma rättsliga skydd som ett tillstånd?
Nej. En anmälan innebär en mer begränsad prövning och ger inte samma rättskraft som ett tillstånd. Tillsynsmyndigheten kan senare ställa ytterligare krav, och enskildas rättigheter eller eventuella ersättningsanspråk avgörs normalt inte inom anmälningsärendet.
Är en äldre brygga, damm eller annan vattenanläggning automatiskt laglig?
Nej. För en äldre anläggning behöver det utredas när och med vilket rättsligt stöd den tillkom. Lagligheten för anläggningar som uppfördes före miljöbalken bedöms utifrån de regler som gällde vid anläggningens tillkomst, vilket gör äldre tillstånd, förrättningar, kartor och andra handlingar viktiga.
Kan tillstånd behöva sökas i efterhand?
Ja. Om en vattenverksamhet bedrivs utan nödvändigt tillstånd kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. En prövning i efterhand innebär dock inte att verksamheten automatiskt godtas och myndigheten kan även besluta om begränsningar, rättelse eller andra tillsynsåtgärder.
Vem ansvarar för underhåll av en vattenanläggning?
Den som äger eller på annat sätt ansvarar för en vattenanläggning har normalt en skyldighet att underhålla den så att skador på allmänna och enskilda intressen förebyggs. Ansvaret kan få betydelse vid t.ex. köp av en fastighet med en äldre brygga, damm, trumma eller annan vattenanläggning och bör därför utredas inför ett förvärv eller en förändring av anläggningen.
När är dikning eller dränering markavvattning och när är det endast underhåll?
Markavvattning innebär att markens vattenförhållanden varaktigt förändras för att göra marken mer lämplig för t.ex. bebyggelse, infrastruktur eller annan användning. Att rensa ett befintligt och lagligt dike till dess tidigare djup och läge kan däremot vara underhåll. Om diket breddas eller fördjupas, eller om ett nytt naturtillstånd har uppkommit efter lång tid utan underhåll, kan åtgärden bedömas som ny markavvattning, vilket normalt kräver tillstånd och i vissa områden även dispens.
När kräver grundvattenbortledning tillstånd?
Bortledning av grundvatten är en vattenverksamhet och kräver som huvudregel tillstånd. Undantag kan göras först när det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. I större projekt behöver bedömningen ofta omfatta bland annat sättningskänsliga byggnader, brunnar, ledningar, naturvärden och annan grundvattenberoende omgivning.
När behöver ändringar i projekteringen hanteras i tillståndsprocessen?
Ändringar av lokalisering, teknisk utformning, grundvattenbortledning, influensområde eller skyddsåtgärder kan påverka både prövningens omfattning och det underlag som krävs. Under en pågående prövning kan ansökan och miljöunderlaget därför behöva justeras eller kompletteras. Om tillstånd redan har meddelats måste det bedömas om ändringen ryms inom tillståndet eller kräver en ny prövning.
Relevanta artiklar
Nedan presenteras artiklar med koppling till området:
Kontakta oss
Planerar du att genomföra åtgärder i vatten eller är du osäker på vilka tillstånd som krävs? Vi arbetar löpande med frågor om tillstånd och anmälan för vattenverksamhet.
Kontakta oss för att diskutera ditt ärende.
Kontaktpersoner: