Ett mer ändamålsenligt genomförande av kraven på vattenmiljön inom Natura 2000-områden vid omprövning av vattenkraft
- 5 feb.
- 3 min läsning
Uppdaterat: för 2 dagar sedan
I takt med genomförandet av den nationella planen för omprövning av vattenkraften har tillämpningen av Natura 2000-bestämmelserna ifrågasatts av vattenkraftsproducenter, eftersom dagens regelverk innebär mer långtgående krav än vad EU-rätten kräver. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att bl.a. se över hur Natura 2000-kraven vid omprövningarna kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt och lämna nödvändiga författningsförslag. Eftersom omprövningarna pågår i hela landet är behovet av ett tydligare regelverk brådskande för att verksamheter ska prövas mot rätt kravnivåer.
Ramvattendirektivet och den nationella planen för omprövning av vattenkraft
Sedan år 2020 pågår genomförandet av den ”nationella planen för omprövning av vattenkraft” ("NAP") i Sverige. Bakgrunden till NAP är Sveriges bristfälliga uppfyllande av miljökraven för bl.a. ytvatten som framgår av ”Europeiska unionens ramvattendirektiv” (2000/60/EG) ("RVD").
För att miljökraven för ytvatten ska uppnås ska myndigheterna arbeta fram och anta rättsligt bindande miljökvalitetsnormer. Genom NAP ska vattenkraften sedan omprövas för moderna miljövillkor i enlighet med de miljökrav som uppställs i RDV samtidigt som miljöanpassningar ska genomföras utan betydande förlust av nationell vattenkraftsproduktion.
(Klicka här för att läsa om "Omprövning av vattenkraft för moderna miljövillkor – Utmaningar och möjligheter inför de fortsatta prövningarna".)
Vattenmiljön inom Natura 2000-områden vid omprövning av vattenkraft
Som en del i genomförandet av RDV ingår också skyldighet att uppnå miljömål för vattenmiljön enligt andra EU-rättsakter, t.ex. art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (2009/147/EG). Av dessa direktiv framgår att särskilda s.k. Natura 2000-områden ska bildas i syfte att långsiktigt bevara hotade eller värdefulla arters livsmiljöer och uppnå samt bibehålla gynnsam bevarandestatus.
För att uppnå direktivens målsättningar ska bevarandeplaner utifrån de ekologiska behoven för vattenmiljön arbetas fram av myndigheterna. Vilka närmare åtgärder som kan behöva vidtas för att enskild verksamhetsutövare ska kunna drivas på ett sätt som är förenligt med bevarandeplanerna bestäms först vid den enskilda omprövningen. I praktiken är det inte helt okomplicerat att omvandla bevarandeplanerna till bedömningsgrunder vid omprövningen, vilket har resulterat i bl.a. att det ställts mer långtgående krav än vad som är motiverat med konsekvenser för enskilda verksamhetsutövare.
Ett mer ändamålsenligt genomförande av kraven på vattenmiljö inom Natura 2000-områden
Med anledning av det som redogjorts för ovan har en särskild utredare fått i uppdrag (Dir. 2026:7) att bland annat:
Analysera ändamålsenligheten i nuvarande regelverk för att uppnå överensstämmelse med de mål och normer för skyddade områden i enlighet med RDV,
Analysera och ta ställning till hur de EU-rättsliga kraven på vattenmiljön som utgör en del av eller påverkar ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag, så att de krav som följer av art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet inte utgör en del av miljökvalitetsnormen och så att det inte ställs mer långtgående krav än vad EU-rätten kräver och
Lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.
Reflektioner
Frågan om hur Natura 2000-bestämmelserna ska tillämpas och vilka villkor som ska meddelas i samband med omprövningarna har varit en återkommande frågeställning och orosmoment för såväl små som stora vattenkraftsproducenter i hela landet sedan genomförandet av NAP påbörjades. Trots de goda ambitionerna med NAP och de pauser som skett för att revidera och anpassa genomförandet, har fortfarande frågan om hur Natura 2000-reglerna närmare ska hanteras vid omprövningarna i stora delar lämnats obesvarad av lagstiftaren. Tillämpningen av reglerna idag, trots möjligheterna till att göra undantag och ställa mer långtgående krav än vad som krävs enligt RDV, innebär också att den nationella tillgången till vattenkraftsel hotas.
Det återstår att se vilka nödvändiga författningsförslag (lag eller förordning) som kan komma att föreslås, inte minst med hänsyn mot att det inte är helt enkelt att tillämpa eventuell ny lagstiftning i en redan påbörjad omprövning med retroaktiv verkan (med hänsyn till vad eventuella övergångsbestämmelser kan innehålla). Det ska också bli intressant att ta del av hur författningsförslagen kan förhålla sig till andra regler som påverkar vattenmiljön, t.ex. EU:s naturrestaureringsförordning. Vi följer rättsutvecklingen inom vattenrätten med stort intresse och det finns skäl att återkomma till Natura 2000-bestämmelserna vid omprövning av vattenkraften i framtiden.
Kontakta oss
Har du frågor om vattenverksamhet, omprövning av vattenkraft eller annat inom vattenrätt och VA-juridik? Vi har bred erfarenhet av att bistå i de frågor som kan uppkomma inom vattenrätten och hjälper klienter regelbundet att lösa juridiska utmaningar. Kontakta oss för mer information.
(Vänligen notera att artikeln endast är en generell redogörelse av informativ karaktär och ska inte ses som bindande juridisk rådgivning i det enskilda ärendet.)